Akseli Gallen-Kallela katalog över projekt

Nordic Art Intelligences första catalogue raisonné-projekt fokuserar på Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) med målet att dokumentera alla målningar av den finska konstnären. Den kan besökas på https://gallenkallela.org/.

Projektet drogs igång med privat finansiering i oktober 2018 och bygger på mer än 40 års forskning av hans barnbarn Aivi Gallen-Kallela-Sirén om konstnärens produktion. Första steget var att digitalisera den befintliga forskningen som idag kompletteras med information från databaser och arkiv på muséer, bibliotek och stiftelser, bland annat Ateneum / Finlands Nationalgalleri, Gösta Serlachius konststiftelse, Nationalbiblioteket, och Åbo konstmuseum.

I september 2021 tog Nordic Art Intelligence över ansvaret för projektet. Varje konstverk kommer att åtföljas av en bild och beskrivande information, såsom titel, datum, medium, dimensioner, signaturer och andra inskriptioner. Katalogen kommer att innehålla en förteckning över verkens kända proveniens samt utställnings- och publikationshistorik.

Akseli Gallen-Kallela catalogue raisonné-projektet kommer att publiceras online och vara fritt tillgängligt för allmänheten.

Den digitala katalogen öppnas för allmänheten i februari 2024.

Akseli Gallen-Kallela

Akseli Gallen-Kallela (1865–1931) är en viktig förgrundsfigur i finsk konsthistoria. Under sitt 50-åriga konstnärskap skapade han en rik och mångsidig produktion som sträcker sig från målningar till grafik och konsthantverk, som textilier och möbler. Gallen-Kallela gestaltade livet i Finland – folket, myterna, naturen. Han är särskilt känd för sina illustrationer och målningar till det finska nationaleposet Kalevala. Men Gallen-Kallela var också en kosmopolitisk konstnär som var djupt intresserad av de senaste idéerna och trenderna inom konsten och bidrog till utvecklingen. Axel Gallén ändrade officiellt sitt namn till den finska versionen Akseli Gallen-Kallela 1907.

Gallen-Kallela studerade vid Académie Julian och Atelier Cormon i Paris mellan 1884 och 1889, där han blev en del av en grupp nordiska konstnärer som inkluderade de finska konstnärerna Albert Edelfelt, Eero Järnefelt och Emil Wikström, de norska konstnärerna Edvard Munch och Carl Dørnberger samt den svenske författaren August Strindberg. I Paris målade Gallen-Kallela stadsbilder och skildringar av den bohemiska livsstilen under fin de siècle. Under sin studietid tillbringade konstnären också långa perioder i sitt hemland och målade det lantliga landskapet i Finland i en naturalistisk stil.

Gallen-Kallelas livslånga passion var Kalevala – en samling finska folksägner som traderats i generationer. Sommaren 1890 besökte konstnären tillsammans med fästmön Mary Gallén (född Slöör) och den svenska kollegan Louis Sparre trakterna som besjungs i Kalevala: Kuhmo och ryska Karelen. Resan – som var både bröllopsresa och konstuppdrag – blev avgörande för honom och inspirerade och stärkte en karelsk kulturell rörelse i Finland. 

På 1890-talet bekände sig Gallen-Kallela till symbolismen. Under årtiondet målade Gallen-Kallela flera av sina berömda Kalevalaverk, till exempel Sampos försvar (1896), Lemminkäinens moder (1897) och Kullervo förbannande (1899). I Finland sammanflätades symbolismen med karelianism och nationalromantik. Förutom Kalevala illustrerade Gallen-Kallela även Aleksis Kivis roman Sju bröder (1870), allmänt betraktad som den första betydande romanen på finska. 

Höjdpunkten i Gallen-Kallelas internationella karriär var Finlands paviljong på världsutställningen i Paris 1900, som var full av Kalevalafresker. Tillsammans med Louis Sparre gjorde Gallen-Kallela inredningen till paviljongens Iris-rum.

Paviljongen var en enorm framgång och Finland – som just var i färd med att förryskas – blev nu föremål för stort internationellt intresse. Förutom världsutställningen i Paris har Gallen-Kallela gjort avtryck på finsk arkitektur och design med de två ateljéer han ritade och byggde: Tarvaspää i Esbo och Kalela i vildmarken i Ruovesi. Ateljén i Ruovesi är ett av de mest berömda exemplen på nationalromantisk arkitektur i Finland.

Gallen-Kallela var en enormt mångsidig konstnär som bemästrade flera olika tekniker och material under sin karriär. På 1890-talet reste han till Berlin, London och Florens där han lärde sig glas- och freskmåleri och olika grafiska metoder. I ateljén i Ruovesi kom Gallen-Kallela att vidareutveckla de metoderna och skapa den första moderna finska grafiska konsten.

1909 och 1910 besökte Gallen-Kallela Brittiska Östafrika med familjen, ett område som ungefär motsvarar dagens Kenya. Under de två åren i Afrika målade konstnären nästan 200 expressionistiska bilder. När Gallen-Kallela återvände till Finland lät han 1911–13 bygga en andra ateljé i Esbo, den borgliknande Tarvaspää. Hans nästa stora resa ägde rum mellan 1923 och 1926 och målet var USA. Konstnären och hans familj bodde i Chicago och därefter i Taos i New Mexico, där han studerade den amerikanska ursprungsbefolkningens konst. USA-fascinationen till trots lockades Gallen-Kallela än en gång tillbaka till sagorna och myterna i Kalevala.

Gallen-Kallelas karriär löper parallellt med några avgörande ögonblick i Finlands historia. Under hans livstid byggdes den finska nationalstaten upp, en utveckling som kulminerade 1917 när Finland blev självständigt. Efter finska inbördeskriget 1918 tjänstgjorde Gallen-Kallela som adjutant åt riksföreståndaren Carl Gustaf Emil Mannerheim och formgav uniformer och medaljer för det självständiga Finlands armé.

Akseli Gallen-Kallelas inverkan på den finska kulturen kan inte överskattas. Än idag utgör Gallen-Kallelas skildringar av Finlands landskap, folk och myter ett gemensamt visuellt språk för alla finländare. Konstnärens inflytande sträcker sig också utanför landets gränser. Gallen-Kallela erkändes under sin livstid som en djupt betydelsefull person, vars verk ställdes ut över hela Europa och Nordamerika. Kunskapen om Gallen-Kallelas liv och konstnärskap fortsätter att öka i takt med att nya målgrupper upptäcker hans verk genom utställningar och forskning.

Nedan är några av Akseli Gallen-Kallelas mest berömda verk: Gosse och kråka (1884), Gumma med katt (1885), Démasquée (1888), Badstuga (1889), Ainomyten, triptyk (1891), Sampo smides (1893), Symposion (1894), Dödens blomma (1895), Brodermördaren (1897), Joukahainens hämnd (1897), Kullervo drar ut i strid (1901), Vid Tuonela älv (1903), Keitele (1904), Samporovet (1905), Båtens klagan (1906), illustrationer till ”Koru-Kalevala” (1922), Ilmarinen plöjer ormåkern (1928), Infångandet av storgäddan (1928), Sampo smides (1928) och Försvaret av Sampo (1928).